söndag 24 augusti 2008

44. Slowstarter

Som absolut sista MoDo-blogg (i alla fall vad jag vet), så gäspar Mod & Hjärtas blogg, sträcker på sig i sakta mak, kisar mot en allt blekare himmel, vänder sig mot en almancka som snart säger "september" och knackar nu ner sitt första alster för säsongen.

Jag ska för övrigt uppdatera länkarna härnere så snabbt som möjligt, det har både ramlat bort och tillkommit blogg-guldkorn sedan senast, vad jag märker vid en snabbkoll.

När jag skriver mitt första inlägg har Hägglund, Angerbjörn, och såklart även officiella kommit igång och sprutar ur sig inlägg. Inte heller jag saknar uppslag att skriva om. Maktkampen mellan KHL och NHL, löneinflation, varumärkesfrågor, föreningsdemokrati och en obligatorisk skopa MoDo-, Alfredshems-. och allmän hockeyhistorik kommer även denna tredje säsong att utgöra huvuddelen av de ämnen som behandlas på den här bloggen. Sedan får vi se om nyförvärvet Nikki Nine kommer att späda ut mitt ordbajsande med lite säsongsaktuell ishockey.

Apropå nyförvärv så pågår det en projekt i bakgrunden för att liva upp design och framför allt funktionalitet på huvudsidan www.modohjerta.com, exakt hur långt de 2 kodknackande slavarna har kommit på projektet är jag inte säker på ännu, men jag ska fråga när jag går ner i källaren och vädrar samt utfordrar de stackarna. ;-)

Hur som helst kommer det säkert att finnas anledning att återkomma till det ämnet under säsongen och det är fritt fram att ge feedback via mail till mig eller Mikael, eller i sajtens gästbok, när det gäller synpunkter om sajtens innehåll och eventuella brister.

Ja, så mycket mer än så är det väl inte vits att ta upp i ett uppstartsinlägg, mer än att jag vill notera de motioner som faktiskt lämnats in till årsmötet i föreningen, den 18/8. Kan detta ha varit de första motionerna av medlemmar i föreningen sedan 1950-talet? 1930-talet?

Motion 1, Motion 2, Motion 3, Motion 4, Motion 5.

Samt styrelsens 3 samlande svar på dem.

Svar 1, Svar 2, Svar 3


Oavsett den pinsamma behandlingen av motionerna på årsmötet (det skall tydligen aldrig ha genomförts någon röstning om motionerna, utan styrelsens förslag antogs utan att ställas mot de ursprungliga motionerna) är ändå motionsskrivandet en mycket positiv grej, som ställer högre krav på skärpa i de beslut som tas i föreningen. Att skriva motioner borde vara en given handling så fort man har åsikter som medlem, frågan är väl bara hur våra supportrar som är o-medlemmar ska kunna ges någon reell möjlighet att påverka i de här sammanhangen. Rent formellt kommer de ju inte att ha någon sådan möjlighet så länge som verksamhetens överordnade organ är en förening.

Som jag ser det är medlemskapet något som måste möta önskemål hos supportern, det kan inte ligga en förväntning från föreningen att supportern ska inse meningen med medlemskapet. Möjligheten att påverka är i grund och botten den största poängen med medlemskapet idag, men den möjligheten har nu alltså några få promille av föreningens 10 000 - 20 000 (?) medlemmar under de senaste 4-5 decennierna faktiskt utnyttjat.

Vad man ska göra för att få de idella föreningarna att fortsätta ha (aktiva) medlemmar är en större fråga än bara motioner på MoDos årsmöten, och svaret kommer inte att finnas på den här bloggen, men vad jag tror är i alla fall att just motioner som faktiskt visar sig ge konkreta resultat i föreningens arbete och interaktion med sina supportrar är något som kan ge riktigt bra reklam för medlemskapet. Därmed inte sagt att medlemskapet inte måste utvecklas, med fler förmåner, för att locka till sig fler medlemmar, i olika åldrar.

4 kommentarer:

Anonym sa...

När Anders Källström inledde årsmötet sa han något i stil med:

”- Att detta var första gången i historien eller åtminstone första gången i modern tid som ett årsmöte var i augusti”

Själv trodde jag att han skulle säga: - Det är första gången i historien som medlemmar har lämnat in motioner. Jag antar att båda varianterna ligger nära sanningen.

Apropå motionerna måste jag så här i efterhand hålla med om att de behandlades mycket styvmoderligt. Det är sant att det aldrig skedde någon omröstning, istället frågade den något mossiga ordförande Olle Bohman direkt om man kunde rösta på styrelsens förslag. Av gammal vana och utan att tänka säger åhörarna/medlemmarna som vanligt: - Ja.

Det lustiga var ju att motionernas syfte var att Modo ska bli bättre på att lyssna på medlemmar, frivilligarbetande och på sponsorer. Istället gjorde man precis tvärt om.

Nästa år borde det skrivas motioner om att ha en ordförande som bättre är påläst föreningsdemokrati etc. Min stolsgranne på mötet räknade till ett flertal direkta fel som ordförande Boman gjorde. Den gamla ÖA-chefredaktören och Modoordförande Olle Boman är en glad och trevlig prick, men någon vidare ordförande var han aldrig, tminstone inte nu längre.

En annan reflektion kring motionerna är att mitt namn figurerade i tidningen och förvånansvärt många personer ur olika samhällslager har kommit fram och visat sympati för dess innebörd. Både vanliga medlemmar, företagare, journalister, besökare och inbitna supportrar säger med samma stämma: - Modo måste bli öppnare, trevligare och vänligare. Vi betalar massa pengar till Modo och vill därför förutom exponeringen ha tillbaka mer öppenhet och vänlighet.

Ett exempel på vad jag ovan försöker förklara är när en av Modos medlemmar tog fram olika förslag på matchtröjor. Några av dessa förslag blev så lyckade att lovorden vällde över honom och hans förlag. Två månader senare spelar Modo i just den tröjan, på centimetern exakt lika dan som medlemmens förslag. På Modos forum upptäcker man att Modo har börjat spela i medlemmens tröjförslag och undrar varför Modo har snott förslaget utan ens kommentera eller tacka personen, många andra håller med och tycker det är dålig stil. Modo upptäcker att förslagsstölden blivit upptäckt och går ut på hemsidan och tackar personen, drygt två månader för sent.

Vad jag menar är att om Modo hade kommunicerat och samarbetat med sina medlemmar hade aldrig frågan om klubbens brist på öppenhet ifrågasatts.

Vad Jerry och de andra verkligen borde göra är att gå ut i Aftonbladet, ÖA, TV4-sporten, Canal + och säga att: - Vi har landets bästa supportrar och medlemmar. Titta här, det är dom som designar våra tröjor, vi är väldigt stolta, vilka andra lag kan stoltsera med det? Eller varför inte, våra medlemmar är oerhört viktiga, utan dem är vi inget. Eller varför inte höra Jerry säga i direktsändning: - Utan föräldrarna skulle klubben falla ihop på någon månad. De betyder allt för oss, vi är oerhört tacksamma.

Detta om detta, det kanske inte framgår, men jag är både glad och tacksam att klubben sköts allt mer proffsigare och att det nu två år på raken har levererats en i sammanhanget mycket bra ekonomisk avkastning. Men vad klubben aldrig får glömma är att det är just supportrar, medlemmar, sponsorer och frivilligarbetande föräldrar som genererar denna avkastning. Därför är det viktigt att jag som medlem bl a skriver blogg-kommentarer, foruminlägg och motioner för att som amerikanarna säger agera ”checks and controls”, eller som man säger här, en blåslampa i röven.

I övrigt tycker jag att det är skoj att bloggen Mod & Hjärta är igång. Fast jag tycker att den uppdateras NÅGOT för sällan. Kanske man får gästblogga någon gång? ;-)

Unknown sa...

Jag törs nästan lova att du både får gästblogga och gästskriva artiklar när du vill :-)

Anonym sa...

HTML-slav shinzawai meddelar att designen börjar sitta. Jag bråkar just nu med tabellceller och CSS. Utkast 1 bör kunna levereras under nästa vecka.

Björn W sa...

Hörredu Hellge, det där var ju ett blogginlägg du presterade nu. Du får en användare här på en gång nu - Vare sig du vill eller inte. :-)