82. Andreas Salomonsson

Det finns många som har åsikter om vår #15, som person och som hockeyspelare och visst, man kan anklaga honom för både det ena och det andra. Detta inlägget kommer dock inte att handla om det.

Som det ser ut i dagsläget har Andreas Salomonsson spelat sin sista match i sin professionella ishockeykarriär och detta är självfallet oerhört tråkigt. Rent talangmässigt är "Salle" i mina ögon en av de absolut bästa spelarna som Modo fostrat fram, och när han ville kunde han rent av vara den bästa spelaren i Elitserien. Vi kan väl dra igenom hans CV lite snabbt?

- 586 Elitseriematcher för MODO Hockey,
- 81 slutspelsmatcher för MODO Hockey,
- 325 poäng i Elitserien spelandes för MODO Hockey, varav detta 137 mål,
- 2 SM-Guld, varav ett 2007 med MODO Hockey.

Lägg därtill spel i NHL för Washington Capitals och New Jersey Devils, och två medaljer i VM-sammanhang (ett silver, ett brons).

Med en underbar skridskoåkning, fina handleder och grinigt humör har "Salle" varit en favorit i många år och uppskattad inte bara hos Modo-publiken utan även hos Djurgårdssupportrarna. Vi får heller inte glömma Andreas bidrag till den gärning de äldre spelarna i Modo utförde när de gav tillbaka pengar. Jag vet att jag är evigt tacksam och jag känner på mig att jag inte är ensam.

Jag tycker att det är väldigt tråkigt att, som det ser ut nu, "Salle" inte får en värdig avslutning utan tvingas lägga av mitt under brinnande säsong. Jag hoppas att vi inte sett det sista.

81. Resecentum och honhundar

Har ni sett det nya resecentrumet nu när de har monterat den stora höga väggen helt i glas, den som vetter mot stan? Personligen tycker jag det blir sjukt bra – och snyggt.

Kommunikation är viktigt, en förutsättning för civilisation. För oss i en småstad i det nordligaste av Europa blir det extra viktigt. Jag ser fram emot att efter jobbet kunna sätta mig på tåget och vara i Umeå på 35 minuter för att gå på Frida Hyvönen-konsert, eller dra till Härnta och dofta på böckerna i det fantastiska Sambiblioteket.

Dessutom är jag också absolut förtjust i hur man har byggt ihop kulturfabrik-huset med det nya glascentret. Långsidan på kulturfabrikens vägg kommer alltså vara inomhus.

Det nya och det gamla, industrisamhället möter tjänstesamhället.

Jag känner inte arkitekten, men oavsett vem det är så får denne fem ugglor av Hellge, redan innan det är klart.

Man ser och känner hur staden expanderar ned mot hamnen. Detta är förvisso inte någon ny trend, utan det sker över hela Europa och har så gjort de senaste 10-15 åren. Det gamla industrisamhället byggs om och förvandlas till något annat nytt. Människorna tar tillbaka hamnen och dess kvarter och fabriksområden.

Örnsköldsvik utgör alltså inget undantag. Jag är glad att beslutfattarna i stan har sneglat på de gamla hamnarna nere i Europa som gått före och öppnat upp mot havet. Resecentrum, strandpromenad, kommande hotell, restauranger, gymnasieskola, flera bostadshus, både lägre och högre och framförallt Fjällräven center.

Vad har detta med MODO Hockey kan man undra.

Ekvationen är rätt enkel. Det som är bra för Ö-vik är bra för MODO och vice versa. Men just denna gång är det inte nya potentiella kunder i arenan jag värnar om utan det är vår lokalkonkurrent honhundarna, tikarna, dvs Timrå IK som jag värnar om.

Jag tycker nämligen att de, minst en gång per år, borde chartra ett tåg från Sundsvall som stannar i Timrå och Härnösand och inta Ö-vik. Ett fullastat tåg med rödvita tikar som promenerar de 500 meterna från resecentret längs strandpromenaden vid kajen bort till Fjällräven center.

Nu är det inte så att jag på något sätt har blivit någon vän av tikar, speciellt inte rödvita.

Det jag är ute efter är att skapa mer rivalitet. Intresset för dessa derbyn börjar avta, Timrå-matcherna är inte längre lika intressanta. Det finns en poäng med att skapa mer rivalitet. Intresset går upp och det gynnar båda lagen. Därför bör MODO ge Tikarna några hundra extra biljetter när väl den nya stationen är klar nere i hamnen.

80. Foppa gör andra bättre...

På hockey 24 kan man läsa en hyllningstext om Peter Forsberg från ”Oakvalley”, dvs Mathias Ekdahl, bl a känd från MODO Hockeys forum. Jag vill komplettera med en speciell egenskap, som ibland glöms bort, som jag anser att #21 har.

Hockey 24

En bra text där det mesta finns med och som jag gärna skriver under på. Det finns dock en egenskap hos #21 som jag vill komplettera med, kanske den viktigaste av dem alla.

Det är en förmåga som nästan får en religiös innebörd, en förmåga som få människor är utrustade med och som hyllas i alla kulturer världen över.

Det är Foppas förmåga att få andra att höja sig, att bli bättre än vad de egentligen är. Man kan se det på de flesta spelare han lirat med, från Hägga till Weinis, Tanguay, Hejduk, Claude Lemieux, Gagne osv. Det går säkert fylla på listan ytterligare. Alla höjer sig och blir bättre i hans sällskap.

Jag antar att denna kanske omedvetna men oerhört sympatiska och osjälviska egenskap har bidragit till att göra honom så ofantligt populär, speciellt här i Schweden där osjälviskhet premieras extra högt.

Tänk själv, vem skulle inte själv vilja ha en arbetskamrat som hela tiden får sina polare att bli bättre, må bättre, tjäna mer pengar än de skulle göra annars, en jobbarpolare som ständigt får de övriga att prestera på toppen av sin kapacitet. Och säg den arbetsgivare som inte till varje pris vill ha en sådan anställd.

Det är säkert ingen slump att ett 10-tal NHL-klubbar ställde sig i kö för att få pröjsa 50 miljoner för hans egenskaper, trots att ingen visste att om han skulle hålla ihop rent fysiskt.

Vidare håller jag också med Ekdahl när han skriver om att det har dykt upp en massa ”små” skribenter på internet. Det är tragiskt att läsa skribenter så nerskitad och förblindad av obehaglig jantelag att de inte kan hålla sig från att dissa denna hockeys konstnär. Som tur är de flesta av oss läsare utrustad med hjärna och ett visst mått av intellekt och kan se att det i första hand handlar om dessa skribenters oförmåga och brister.

Ikväll är det match mot ett LHC i toppform, nu sätts vi på verkligt prov, klarar vi ekluten och på lördag spelar Macke och Susse, åtminstone tror jag det.

Vi hoppas att fotdjäveln håller…

79. Skicka din ansökan till Fredrik Andersson

Helt allvarligt, hur lätt är det att värva spelare till en stad som ligger vid polcirkeln och laget är överlägset sist i tabellen med en ekonomi körd i botten och en publikkurva hämtad från NASDAQ:s utveckling för ett år sedan?

Räck upp en hand den som tror att det finns kontraktslösa målskyttar som utan hot om repressalier går till en sådan klubb frivilligt?

Skulle jag vara kontraktslös målgörare som väntar på en klubb skulle mitt förstaval knappast vara det avhängda laget med knappt två femmor som viker ned sig i tredje. Laget som glömde att man behöver tre till fyra femmor och inte en när man spelar hockey.

Möjligen finns det ett sätt att värva en sådan spelare. Om jag ska hjälpa sportchef Fredrik att skriva en platsannons så lyder ungefär så här:

Hey you, rightskytt som brukar ösa in mål.

Du får 250-300.000 om du lirar med Foppa i andrafemman. Du ska hålla ned klubban i isen när han passar och du ska in med puckskrället i mål. Du ska gå i säng i tid, inte äta ostbågar och dricka öl och inte fuska med maten eller träning, vara glad och positiv fram till mars.

Tror du att detta skulle kunna vara något för dig kan vi erbjuda dig evig tacksamhet, egen sång på Youtube, egen hejaklack samt en ersättning som motsvarar en svensk metallarbetares årslön, fast i månaden förståss.

Ja, då är du rätt man för jobbet.

Din ansökan ska vara inne senast igår.

Skicka ditt CV till:

Fredrik Andersson
MODO Hockey
Viktoriaesplanaden 1
891 00 Örnsköldsvik

Skickar med en länk till "Att skriva CV"

78. Peter Forsberg och MODO:s öde

Efter första matchen mot tjeckerna lutade det åt MODO för Peter Forsberg. Efter andra matchen med magin i powerplay i andra perrisen mot ryssarna lutade det åt NHL.

Och nu efter den tredje, med brakförlust och en närmast pinsam och briljant uppsnurrning av finnar, lutar det åt att vi har sett honom spela för sista gången. Han lät nästan lika deppad i denna intervju som han gjorde för två år sedan när foten rasade:

Deppintervju lyssna här

Och helt allvarligt tror jag inte att MODO kan klara kontraktet med det lag man förfogar över. Lagets tredje och fjärdefemma skulle inte få göra många byten i något annat lag. Kolla in laget som ligger näst sist, Timrå. Våra gubbar från tredje och fjärdelinan skulle inte platsa där.

Nu har grabbarna skjutit till ett mycket generöst bidrag som möjligen skulle kunna få lös en duktig målskytt, eller en hyfsad playmaker. Det är ett fantastiskt gäng dessa fem med en unik klubbkänsla som förmodligen inte går att hitta i någon annan klubb.

Men undra om de inte har insett vad många av oss redan förstått, att dagens MODO inte har ett bättre material än tabellplaceringen visar. Utan förstärkningar är risken stor att det blir kvalserien. Undra om inte Svartvadet med polare sa det till varandra: ”- Om vi vill lira elithockey måste vi göra något. Materialet räcker inte och ekonomin är usel”.

Man ser framför sig hur MODO möter AIK hemma i första kvalseriematchen. 3900 biljetter är sålda till halvt ointresserade modoiter och 1400 till Black Army. Först när de kommer upp slår de sönder Storgatan och torget sedan äger de Swedbank där AIK spelar en raggarhockey som MODO inte kan bemästra. Efter en snöplig 2-3-förlust väntar Leksand borta på lördagen därefter. Vid två förluster är man borta i kvalserien…

Nej, jag vill inte.

Jag behöver Peter Forsbergs tjänster och jag behöver en rightskytt och möjligen en lekkamrat till. Jag blir så urbota less på människor – modoiter som säger att 21:an hör hemma i NHL och bör spela där. Va fan är det för Modohjärta? Klubben förblöder och alla måste bidra, från knattetränare, kioskpersonal, juniorer, materialare, ismaskinister, spelare, ledare via Trollsås och kapten Svartvadet.

Visst, Foppa är bäst, det vet vi alla och ska naturligtvis tävla mot de bästa. Allt annat vore enorm kapitalförstöring. Men nu är läget annorlunda, om nu fotjäveln pallar så handlar det inte längre om showbiz, tävla mot de bästa och självförverkligande. Nu är det undantagstillstånd och det handlar om att MODO måste överleva och då gäller andra regler.

Just därför ska jag, knattetränaren, materialaren, kapten Svartvadet, VD Trollsås och Peter Forsberg göra det vi är bäst på, vi ska bidra efter förmåga.

Detta är vad som måste göras på kort sikt. Jag återkommer vad som krävs på lång sikt.

77. Extra! Vår VD som fjortis!

Det tycks väl redan råda konsensus om att de rekryteringsansvariga för vår nye VD har gjort ett kanonjobb, så det är inte så mycket att orda om här.

Han har erfarenhet från tjänsteproducerande företag med tusentals kunder av skiftande storlek och karaktär, såsom Hertz och Scandic Hotels. Han har en karriär som är byggd helt och hållet utanför Örnsköldsvik och dess Rotary-kontakter och dessutom en sportslig bakgrund i föreningen som pojklagsspelare samt ungdomstränare i Trångsunds IF.

Kort och gott kan man säga att MoDo har fått sin första VD som man med rätta kan ställa höga krav på.

Ingen som sett intervjun på MoDo-TV har väl heller undgått Anders Trollsås största personliga idrottsminne och som enda MoDo-media (officiell som inofficiell) kan då Blogg: Mod & Hjärta, med hjälp av den samling av klubbtidningar som donerats av Östen Högman, återge vår nye VD som fjortis, just i MoDo-Cupen 1977. Klicka på bilderna för att se större versioner.

76. "Fem plantor"

Efter lite efterforskning hittade jag de ”fem plantorna” – de fem områden som MODO Hockey ungdomsorganisation har bestämt sig för att fokusera på. ”Driva på kassen”, ”Ugly goals”, ”framgång = smärta”, ”give and go” och det man kallar ”G-SPÅD” är de fem områdena.

Som jag kan se det är detta en helomvändning när det gäller att utbilda barn och ungdomar. De fem områdena ligger förmodligen helt rätt i tiden och är något som jag stöder. Förmodligen älskar alla vi hockeynördar ljudet av översteg av nyvässat stål i mot en nyspolad is. Men lika mycket som vi älskar detta ljud har vi saknat ljudet av modiga, oömma och riviga spelare som går direkt på mål eller det dova ljudet av en väl avvägd tackling.

Det finns dock en punkt som kan komma att vara kontroversiell. Det är den punkt som heter ”smärta = framgång”. Där kommer man kanske att behöva dela upp barn och ungdomar i två grupper. Man kan tänka sig att en och annan förälder inte riktigt sympatiserar med att smärta är detsamma som framgång för en 9-10-åring.

Personligen hade jag gärna bytt bort den punkten mot en punkt som kallas ”tacklingar”, åtminstone när det gäller barn under tolv år. Det finns lite, eller ingen forskning som visar att smärta ger framgång för en 10-åring.

Här är de fem platorna:

1. Driva på kassen
Vi ska ha som målsättning att våra MODO spelare ska bli bättre på att driva på mål. Skjuta, gå på returer, bryta in på mål istället för att hamna i hörnet eller bakom målet. Vi ska spela ett rakt, effektivt och snabbt anfallsspel. Lära spelarna vikten av att skapa ytor åt andra, inte bara åka när ”JAG” har möjlighet att lyckas.

2. Ugly goals
Vi ska ha som målsättning att våra MODO spelare ska bli bättre på spelet framför och runt bägge målen. Ex. skymma, styra, ta returer, täcka skott, ta bort spelare, ligga i skottlinjen mm.

3. Framgång = smärta
Vi ska ha som målsättning att våra MODO spelare ska bli bättre på närkampsspelet. Vi ska bli bättre på att täcka puck, vinna puck & vinna 50-50 situationer. Vi ska bli bättre på att ta emot och ge tacklingar. Alltid ge 100% i allt!

4. Give and go
Vi ska ha som målsättning att våra spelare ska bli bättre på passningsspelet. Både när det gäller kvalitet på passningar/mottagningar och på ”give and go” situationer.

5. G-SPÅD

Vi ska ha som målsättning att våra MODO spelare ska vara de bäst utbildade spelarna när det gäller Grundtekniken. (Skjuta- Passa-Åka-Dribbla). För målvakterna är det grunderna i tekniken som gäller.

.

(Sen har det också smugit sig in fyra stavfel i det dokument MODO skickat ut. Hjälp klubben med stavningen och hitta de fyra stavfelen. Kommentera gärna nedan :)