28. Ett rekord som gör sig bäst i glömska

Tillhör du dem som tycker att Magnus Wernbloms 2-2-mål mot Färjestad och de efterföljande hyllningarna för hans "rekord" här i veckan var ett av dina bästa minnen hittills i Swedbank Arena? Vill du fortsätta leva med den minnesbilden?

Låt då bli att läsa den här bloggposten.

För det första är Per Lundqvists totalsiffra inte 257 mål i tävlingsmatcher för MoDo, den är 263 mål plus eventuella mål i Europacupen 1980. Vad den som räknat ihop hans siffra till 257 mål gjort är att han lagt ihop alla Pers mål från grundseriespel, slutspelsmatcher och kvalseriespel. Förutom då att räkna in de sex målen från kvalserien 1983, vilket var hans sista matcher i MoDo. Anledningen till att just kvalseriemålen från 1983 utelämnats är helt enkelt outgrundlig i efterhand.

Per Lundqvists mål i MoDo, 1968-1983

	Grundserie	.........SM	........Kval
1968-69 1969-70	0 0
1970-71	0
1971-72	6		10
1972-73	10		10
1973-74	9		18
1974-75	20
1975-76	23
1976-77	33	2
1977-78	15	0
1978-79	31	3
1979-80	16
1980-81	12
1981-82	25	0
1982-83	14		6
			Totalt: 263

Man må ha vilka tankar man vill om att baka in kvalseriemål och slutspelsmål i den här statistiken och det är inget jag personligen förordar. Ett rent jämförande av grundseriemål i högsta serien hade varit att föredra, och där är ju Magnus Wernblom sedan länge förbi Per Lundqvist med 225 mål mot Lundqvists 214. Wernblom passerade enligt det sättet att räkna Lundqvist med sitt 1-0-mål den 4 oktober mot Luleå.

Vad det gäller påståendet att Magnus Wernblom faktiskt skulle ha 259 mål i tävlingsmatcher efter lördagens match mot Södertälje är det också ett påstående som tar stryk vid en noggrannare granskning. Statistiken för mål genom tiderna i MoDo (i klubbtidning och matchprogram) följde nämligen, fram till och med säsongen 2001-02, en formel där endast grundserie- och slutspelsmål hade bakats in i Wernbloms siffra. Han stod då följaktligen på 199 mål. Efter säsongen 2002-03 händer något märkligt, då hans 199 mål adderas med 32 mål trots att han endast gjorde 26 grundserie- och 3 slutspelsmål under säsongen. Alltså är siffran då 231 mål i matchprogrammet inför säsongen 2003-04.

Efter säsongen 2003-04 adderas detta med den i sig korrekta siffran 14 grundseriemål och 1 slutspelsmål, för en totalsiffra på 246 mål innan utflykten till Skellefteå.

Varför man valde att ge Wernblom 3 extra mål i matchprogrammets och klubbtidningens statistik efter säsongen 2002-03 är en gåta och ytterligare något som förtar det magiska kring ögonblicket i torsdags. Ännu en tveksamhet är ju att swehockeys databas inte alls summerar till 199 mål för Wernblom efter säsongen 2001-02, utan 195 mål. Har då matchprogrammets/klubbtidningens statistik tagit hänsyn till mål i Europacupspel? En berättigad tanke, men så är inte fallet, eftersom Wernblom stod för sex mål i Europacupen 1996-97 och 0 mål i EHL under 1999-00. Det är ingen siffra som löser några felaktigheter.

Oavsett vilket så kvarstår situationen att "rekordet" Wernblom "slog" i torsdags i grund och botten består av 2 stycken overifierade påståenden. Lundqvists påstådda 257 mål och Wernbloms (då) påstådda 258 mål.

Det enklaste är nog att glömma det snabbt och istället hylla spelaren Magnus Wernblom när han om endast 21 grundseriemål passerar Lars-Gunnar Petterssons elitserierekord på 270 mål.

Ja, men det kanske ändå är bäst om det höljs i dunkel tills den dagen passerat. Det kan ju leda till en-massa-snack-hit-å-dit.

Och det vill vi ju inte.

Har jag nu förstört din helg med det här? Då måste jag säga att jag hur som helst anser att Magnus Wernblom förtjänade en ceremoni för alla sina mål i MoDo, så visst var det rätt att du stod där och gav honom en stående ovation för det. 258 mål eller inte.

Seså, ta nu en kopp glögg till så har du snart glömt den här bloggposten också...

27. Things fall apart

I Årets Ishockey 1980 finns en symbolisk bild som gnagt på min njutning av guldet under sommaren. Det är Per Lundqvist som ligger och synar isen i Leksands Isstadion under vintern efter MoDos förra guld. Faktiskt är bilden från 2 december 1979 och därmed exakt 28 år gammal i skrivande stund. Symboliken är tydlig inte bara för ett snabbt fall från våren innan (MoDo höll på att få kvala våren 1980) utan även för det allmänt usla 1980-talet som sedan skulle följa.

MoDo tappade den gången inte bara sportsligt under de nästföljande säsongerna, tvingades kvala och till nedflyttning. Dessutom tappades den röda tråden när det gäller ungdomsarbetet.

Historien tycks nu tyvärr ha vissa förutsättningar för att gå i repris, då man rent sportsligt inte alls ser ut att kunna återupprepa något guld, dessutom är laget hårt skadedrabbat bara en månad innan säsongens andra sportsliga höjdpunkt - ECC-slutspelet i Sankt Petersburg.

Som inte detta vore nog briserade bomben att, den i breda lager omtyckta, marknadschefen Mia Karlsson i veckan sagt upp sig med omedelbar verkan, efter vad som sägs vara långvariga samarbetsproblem med VD Jerry Häggström. Mest akut utlöst av att klubben skickat ut ett pressmeddelande om att hon skulle ha varit sjukskriven.

Come Armageddon och nedflyttning 2012?

Draken lyfter i motvind, en klyscha som väl får gälla för mitt bloggande, men i största allmänhet har jag varit upptagen med livet sedan mitt förra löfte om bloggande en gång i veckan. Nu löser jag detta med att inte ge några löften alls. Det kan hända att det är precis vad jag behöver för att leverera i det långa loppet.

I alla fall vill jag ha mina tankar om detta nerskrivet för framtida referenser, och jag tar det i person-för-person-form.


Mia Karlsson
Har i mina ögon, tillsammans med medarbetare, levererat ett försök till att marknadsföra MoDo under ett tight sammanhållet koncept och under detta paraply även stått för en mängd smådetaljer i kommunikationen med medlemmarna som effektiviserat informationsflödet och gett det ett allmänt proffsigare intryck. Till detta skall läggas hörsägenuppgifter om hennes personliga engagemang i kontakter med interna och externa kunder, en abstrakt förmåga att få folk att känna sig uppskattade. Hade tidigare positiva erfarenheter av marknadsföring av idrottskoncept.

I veckan som gick har vi dels förstått att samarbetet mellan henne och Jerry Häggström inte fungerat, samt att hennes bägare rann över vid publicerandet av ett pressmeddelande om att hon skulle ha varit sjukskriven. Vad vi inte får veta är inom vilka områden det skurit sig mellan henne och Häggström, men jag har tidigare här på bloggen tagit upp situationen att man gick in i fjolårssäsongen med ett svårt underbemannat kansli/kontor, vilket i sin tur också borde påverkat eventuella sjukskrivningar. Anställningarna kom visserligen ju längre säsongen gick, men detta borde kunna vara en rimlig punkt som det skurit sig på. Speciellt eftersom Häggström vill kalla sig för "resultatinriktad".

Karlssons agerande i sig måste dock sägas vara behärskat och jag tycker inte att hon försöker manipulera massmedier till sin fördel i något fall. Hon har varit seriös och hållit sig till att uttrycka sina skäl i vaga ordalag, något som kvarvarande organisation i klubben ska vara tacksam för. Det finns egentligen inte så mycket konkret från Karlssons uttalanden att hänga upp ett svavelosande blogginlägg på.

Man får nöja sig med att konstatera att det är en stor skam att en marknadschef som kunde ha levererat en svensk mästare i kommunikationen med sina fans, sponsorer och media inte längre finns med i organisationen.

Jerry Häggström
Erkänner att han "kan vara svår att jobba med", men har inte övertygat i kommunikationen med massmedia under den gångna veckan. Inget konstigt med det, då Jerry Häggström kommer från ett yrkesliv med tunga industriella system och ett ordförandeskap i en fotbollsförening som nosat på livet i Superettan. Det finns inget i hans formella bakgrund som talar för att han ska kunna använda och manipulera massmedier till sin fördel på ett strålande sätt.

Här märks väl också, paradoxalt nog, förlusten av Mia Karlsson mest - vi har ingen spin doctor kvar som kan hantera situationen, utan det blir ett utdraget borrande i föreningens hälsotillstånd av lokala medier och gamla myter om Häggströms ledarstil sprids snabbt i tidningarnas kommentarmöjligheter och på MoDos forum.

Jerry, jag tror du förstår behovet av en marknadschef av Mias klass eller bättre i framtiden. Du behöver en sådan för att komma helskinnad ur sådana här situationer, om inte annat.

Anders Källström
Nej, du ska självklart inte kritisera din VD offentligt i lokala massmedier, men att du och resten av styrelsen utvärderar hans arbete tar jag för givet. Likaså att kravprofilerna på ledande personer i MoDo hela tiden måste bli hårdare och mer detaljerade. 250-miljonersarenan kräver det, sponsorerna kräver det, de dryga 7 000 på plats under varje match kräver det och bilden av Ö-vik som en stad på väg bort från unken bruksortsmentalitet på väg mot något nytt och större kräver det.

26. Back in office

Med en ny och, enligt eget tycke, mycket smakfull banner hälsas de eventuellt kvarvarande läsarna av den här bloggen välkomna tillbaka. En sommar som för egen del (bland annat) har innehållit 3-4 doser av den här filmen/vecka.




Nu skall jag alltså försöka hålla en takt på minst ett blogginlägg i veckan utefter de teman som jag angav i senaste inlägget. I den mån överskottsenergi och -tid finns kan det mycket väl hända att det blir fler än så, men mitt tips får bli att de flesta inläggen kommer att ramla in i slutet av veckorna. Problemet med detta upplägg är ju att jag aldrig kan fokusera särskilt hårt på en enskild match eller händelse, men å andra sidan är det ett ganska givet faktum kring elitseriehockeyns upplägg - en enskild supporter kan inte förväntas ha genomtänkta åsikter kring var och en av de 55 grundserieomgångarna och (i bästa fall) 20 slutspelsmatcher. En insikt som, den av mig efter 5 kvartsfinaler så sågade, Harald Lückner satte i liknande ord i den officiella gulddokumentären.

I den lyckades intervjuaren (eller Harald själv?) få fram en hel del tänkvärda poänger för att vara en så pass strömlinjeformad produkt som en av klubben sanktionerad souvenir, men en sak jag fastnade för var just erkännandet att ingen i ett elitserielag kan prestera maximalt i 55 omgångar. Det är egentligen så självklart, men nämns alldeles för sällan, ökningen av antalet hemmamatcher (och intäktstillfällen för klubbarna) från 18 på 1980-talet till dagens 27-28 hade varit omöjlig utan breddade trupper som tydigaste effekt, men även psykologiska downperioder för spelare som under en 36-matcherssäsong med maximalt två matcher i veckan hade kunnat brinna så mycket...eller - i alla fall: lite intensivare, lite oftare.

Tack Harald, för den egentligen löjligt lätta insikten. Guldet har jag ju redan tackat dig för med en handskakning.

25. "Sommarinlägget"

För att sammanfatta statusen när det gäller den här bloggen så är den inte alls nedlagd, ifall någon trodde så, men jag vill arbeta upp en rutin för hur jag ska kunna producera en bloggpost/vecka i snitt innan jag börjar blogga på allvar igen. Preliminärt har jag tidigare på Mod & Hjärta skrivit att postandet från min sida ska komma igång i höst, men det kan även ske tidigare ifall jag får tillräckligt starkt sug efter det.

Vad det gäller inläggen så kommer de tidigare inslagen av personligt tyckande att tryckas undan för mer renodlade inlägg om MoDo, svensk, europeisk och internationell ishockey med ett tydligt fokus på historik, ekonomi, marknadsföring och infrastruktur kring klubbarna. Hockeyn i sig är förstås oundviklig att skriva om, men jag tror inte att jag kommer ha speciellt mycket tyckande att tillföra på det området, jämfört med personer som har säsongskort i SBA och därför kommer det sig rent naturligt att bloggandet på det rent sportsliga området blir sparsammare.

Men som sagt är målsättningen att, under säsong, leverera en bloggpost/vecka på ovanstående tema. Råkar jag skriva någon rad om någon TV-serie, en bra låt eller något ätbart så är det bara ett utslag av mänsklighet.

Gabba MoDo!

24. En hemsk kväll

..som man bara kan luta sig tillbaka och se hur den slutar.

Faktum är ju att det var 17 år sedan man som MoDo-supporter senast behövde bry sig om den hemskaste dom som delas ut ikväll, kvalserieplats. Om jag nu skulle ha läsare som är så pass unga så att de aldrig behövt uppleva MoDo i kvalserien finns det en fin bild som fångar all den ångest som bor i kvalseriespel.

Det är den 5:e april 1990 och det har precis börjat snöa...MoDoiter över Kent Lantz som avgjort den sista matchen mot Rögle i förlängning och säkrat elitserieplatsen. Notera den arty kvaliteten som följer med bilden när det endast är ett vrålande ansikte som syns i den, Fredrik Anderssons, det är liksom helt perfekt avvägt så. Ett synligt ansikte till hade varit overkill.

Årtusendets MoDo-bild? Stark kandidat.

I övrigt är det väl bara att lämna över till Jerka för att måla upp en fin tavla av kvällens stämningsläge. Och ja, han piskar Monica Törnell i sitt framförande. Ingen anledning att kommentera.

23. What do you do for (our) money, honey?

Själv har jag haft en del obesvarade frågetecken kring hur ägandebilden, organisationen och finansieringen runt Swedbank Arena och framför allt arenabolaget "Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB" ser ut. Som tur är handlar det ju dock om ett aktiebolag med (förhållandevis) tydlig lagstiftning om hur verksamheten ska redovisas. Årsredovisningarna är offentliga handlingar, och er Alfred tog därför helt enkelt och grävde fram årsredovisningarna för arenabolagets 2 första räkenskapsår.

Årsredovisningen för perioden 2003-2004 finns här, och den än så länge mest intressanta, för 2005, finns här.

Hur man läser en årsredovisning, och vad man väljer att fokusera på ligger självklart till en del i betraktarens ögon, men jag ger ändå några kommentarer till redovisningen 2005, kanske framför allt för den som inte orkar/har lust att läsa dokumenten själv.

Allmänt om verksamheten

Här får vi alltså svart på vitt när det gäller ägarstrukturen, MoDo (eller rättare sagt: dess medlemmar) äger 58,7% av arenabolaget och Forspro AB äger resterande 41,3%. Med andra ord stämmer detta bra ihop med den den summa som MoDo HK satte av till köp av aktier under verksamhetsåret 2004-05, enligt verksamhetsberättelsen (3,4 mkr). De resterande 122 000 kronorna får man anta att de satts in i bolaget vid ett tidigare eller senare tillfälle.

36 av de 38 loger som vikts för långtidsuthyrning var sålda vid tillfället (30/4, 2006), vilket gör att vi kan räkna med en helt säker intäkt på 9 mkr från denna verksamhet (minus eventuella rabatter), men att det har sålts fler loger sedan bokslutstillfället behöver man ju inte besöka många matcher i Swedbank Arena för att få klart för sig.

Resultaträkning, m.h.a. noter

Inte så värst mycket att orda om när man inte har tillgång till verifikationer. Ur posten "övriga externa kostnader" på 358 985 kronor får vi endast veta att 18 600 härrör sig till revisorsarvodet, de övriga 340 000 kronorna kan handla om allt från marknadsföring, konsultarvoden till snittar & bubbel vid representation etc. Vi vet helt enkelt inte, men å andra sidan låter det inte som en orimligt hög siffra heller. När det gäller personalkostnader blir det lite knepigare, man tänker sig ju att Jerry Häggström som VD borde vara den enda person som hittills varit anställd, men enligt redovisningen har ingen lön betalats ut till VD-posten, utan det är någon annan som fått detta. Bengt Hedin? Återigen handlar det dock inte om höga summor, i alla fall inte för tjänstemannaarbete i Sverige.

Balansräkning, m.h.a. noter

Det totala aktiekapitalet är alltså 6 mkr, vilket kan tyckas lågt, men också ska ställas i relation till det risktagande arenan faktiskt var i ursprungsskedet. När vi kommer till punkten skulder blir det riktigt intressant, då vi dels ser att de totala skulderna i utgången av april 2006 hade nått sin topp (får man hoppas) på 141 850 000 kr till olika kreditinstittut, samt 13 ooo ooo kr till övriga, vilket ger totala skulder på 154 850 000 kr. Det intressanta är nu såklart inte denna siffra, med alla dess nollor, utan snarare amorteringstakten och räntekostnaderna. I not 5 kan vi då läsa den ganska trevliga siffran att det är endast 24 068 490 kr som ska amorteras av under de första fem åren enligt ordinarie avbetalningsplan. Alltså ett snitt på ca. 4,8 miljoner kronor per år, vilket i nuvarande situation ger goda utrymmen för antingen högre amorteringar än planerat eller höga utdelningar till aktieägarna och därmed ett bättre hockeylag och/eller en snyggare mediakub. Kort och gott så kan man säga att långivarna till arenabolaget antingen varit snälla eller underskattat arenans intjäningsförmåga. Inte för att det går någon nöd på de svenska bankerna, men ändå...

I övrigt kan vi se att:
*(Det färdigställda) värdet av arenan den 30/4 uppgick till 157 137 254 kronor.
*Ett evenemang i samma storleksklass som invigningen drar in häftiga bruttointäkter. Redan i slutet av april uppgick biljettförsäljningen till detta evenemang till 539 341 kr (vilket säkert inte var i närheten av hela kvällens bruttointäkter i sin tur).
*KPMG lämnat rena revisionsberättelser för de 2 första räkenskapsåren.

Missade jag något? Påpeka det i så fall.

22. Sifferpost i säsongens skymningszon

Baserat på ett tidigare inlägg på Hockeysnack, en nyhet och ett tips från signaturen "Wayne Gresky" postar jag lite information om de individuella grundserierekord som är aktuella för putsning och de spelare som i så fall står för detta. Alla siffror var korrekta innan måndagskvällens match mot Malmö.

*Per-Åges 5 poäng i matchen mot Frölunda var tangerat klubbrekord för en ES-match, om någon missat det. Tidigare, i 6-1-vinsten borta mot Linköping, tangerade Per-Åge klubbrekordet för poäng i en enskild period, med sina 2 mål och 2 assists på 8 minuter i andra perioden.

*Samme Påse har 45 poäng totalt och därmed bara 2 poäng upp till poängrekordet för en hel grundserie i klubben, men jag tror nog Susse på samma notering har en bättre chans att ta det rekordet först, om han nu inte blir borta mer än en match för födsel-assistans.

*Mäktigast är nog ändå Per-Åges 28 mål, vilket gör att han bara har 2 Per Lundqvist-säsonger (31 och 33 mål) framför sig som bäste målskytt i klubben under en säsong. Ingen annan piskar hans 28 mål på en säsong i klubben. Sasse, Werner, Weinis - alla är de passerade.

*Karol har 2 grundserie-nollor upp till PR32 för att tangera hans totala siffra på 14 grundserie-nollor i klubben.

*Per Svartvadet (137) har sju assists kvar upp till Tommy Själin (144) för att bli klubbens meste playmaker genom tiderna.

*Busige och pratsamme Niklas Sundström (104 minuter) hade bara 9 utvisningsminuter kvar upp till Andreas Pihls rekord på 113 minuter, från säsongen 2001-02.

*Franchise player Niklas kommer dessutom att ta Henrik Sedins assistrekord på 38 , från 1999-00, om han inte tar pappaledigt grundserien ut. 36 assists stod han på inför barnafödandet.