MODO Hockey fostrar inte talanger på samma sätt som tidigare. Det finns inte någon Forsberg eller Sedin i pipeline, faktum är att det inte ens finns några elitseriespelare på gång som det ofta fanns förr. Därför bör Ö-vik snarast skapa ett allianslag där de mest talangfulla och de mest träningsvilliga spelar.
För en dryg månad sedan avslutades den 42:a MODO-cupen. Det bästa Modolaget på länge åkte ut i kvartsfinalen, trots en uppenbart enkelt lottning. Samma tendens kan man se i de flesta åldersgrupperna. På Cup Online går det följa samtliga cupers matcher i detalj de senaste sex åren. Utvecklingen är tydlig, talangfabriken gnisslar påtagligt.
Eller rättare sagt – talangerna finns, men de tillåts inte utvecklas.
Skolindelning problemet
Det finns säkert flera anledningar till de uteblivna resultaten, men det är uppenbart att skolindelningen är den största anledningen till problemet. De främsta talangerna får inte den hockeyutbildning de borde kunna få. De mest talangfulla och träningsvilliga spelarna ges inte möjlighet att träna och spela tillsammans och utvecklas därför inte optimalt.
Ö-vik med omnejd började med denna skolindelning för ett antal år sedan, ungefär samtidigt slutade den egna produktionen av elitspelare, med några undantag.
Skolindelningen betyder att barn som går på en viss skola automatiskt spelar i ett bestämt lag. Barn från Bonäset och Järved spelar hockey i Järveds IF. Barn från Svartby, Arnäs, Gullänget och i stan spelar i ÖSK, barn från Svedjeholmen och Själevad spelar i Svedjeholmen. Barn från Domsjö, Hörnett och Varvet spelar hockey i MODO. Denna indelning sker från barnens första skär när man börjar spela hockey tills dess man är 14-15 år.
Bredd men ingen spets
Indelningen gör att vi får jämbördiga lag i Ö-vik med omnejd. Järved, MODO, ÖSK, KB65, Anundsjö, Husum och Svedjeholmen blir likvärdiga. Matcherna blir ofta jämna och lagen turas om att vinna. Bland 98:or och 99:or är det Svedjeholmen som regerar, hos 00:orna är det MODO och ÖSK som är bäst och hos 02:orna är det Husum och KB65.
Indelningen skapar alltså jämna lag med en rättvis sammansättning. Däremot förädlas inte de största talangerna optimalt. Anledningen till detta är att de bästa inte får möjlighet att spela tillsammans. En väl utvecklad, talangfull, träningsvillig spelare som enbart spelar tillsammans med mycket mindre utvecklade och träningsvilliga spelare kommer att hindras sin utveckling. De får helt enkelt inte den stimulans som krävs för att utvecklas.
När den tidigt utvecklade och träningsvilliga spelaren passar sin mindre utvecklade kompis kommer inte pucken tillbaka. När den mer utvecklade spelaren inser att pucken förmodligen inte kommer tillbaka struntar denne att passa fortsättningen.
Däremot om den talangfulle och träningsvillige spelaren skulle få spela tillsammans med andra spelare i samma fas av utvecklingen kommer han eller hon att utveckla passningsspel, skridskoåkning, kampmoment och teknik på en betydligt högre nivå. Spelare får då stimulans och utbildning som den annars inte skulle få.
Allas rätt till hockey
Åsikter likt den jag ovan framfört kan i somligas ögon ses som kontroversiell. Man säger att den är elitistisk. Men jag tycker inte det. Vi är helt enkelt ovana vid att satsa på de som har mest talang och mest ambition. Ovana är dock ett dåligt argument till att avstå. De med hög ambition och mycket talang har samma rätt till utveckling som de med lägre ambition och mindre talang.
Jag anser att man absolut inte behöver göra avkall på breddverksamheten för att satsa på de allra talangfullaste och de allra träningsflitigaste. Det går utmärkt att kombinera bredd och spets.
Skolindelningen och breddverksamheten ska under alla omständigheter vara kvar. Alla har rätt att spela ishockey, så många som möjligt ska få den möjligheten utan att sorteras bort. Det är mycket viktigt. Det är en princip som inte är förhandlingsbar.
Ö-vik måste införa ett allianslag
Parallellt med breddhockeyn bör det alltså satsas på spets. Ö-vik bör därför skaffa sig ett allianslag. Detta allianslag ska träna parallellt med de skolindelade lagen. Laget bör vara öppet så att alla klubbars spelare har chansen att slå sig in.
Jag ser gärna att allianslaget startar redan från U10.
Öppenhet och samarbete med stadens alla klubbar måste vara ledord. Gör man inte stadens alla lag delaktiga kommer MODO heller aldrig få med sig de mindre klubbarna. Det vore direkt olyckligt om MODO enbart knycker spelarna i en tidigare ålder.
Vidare bör ledarna - tränare och lagledare för allianslaget vara oberoende. Man bör hitta ett system som inte skapar orättvisa, kanske kan man rulla runt på klubbarnas ledare? Viktigt är att man säkrar opartiskhet och oberoende där de små klubbarna inte åsidosätts.
Lyckas man göra alla klubbar delaktiga i allianslaget kommer talangfabrikens produktion flerdubblas, dessutom kommer alltid de mest talangfulla och träningsvilliga att mäta sig med varandra.
Som det fungerar idag skickas MODO:s lag, med ett urval från två skolor att möta mycket mer utvecklade lag med upptagningsområden på ibland flera hundratusen. Hade man istället skickat ett allianslag bestående av talanger från hela Ö-vik skulle dessa utvecklas mycket mer.
Självklart ska också småklubbarna i Ö-viksområdet få möjlighet att delta i olika cuper, men då bör de vara anpassade för den nivå där dessa lag befinner sig.
Iakttagelser från verkligheten
Hur kan man då vara säker på att detta är en korrekt iakttagelse av verkligheten? Hur kan man veta att vårt system med skolindelning producerar färre talanger? Det kan vi naturligtvis inte veta med samma säkerhet som matematikens bevisföring. Däremot finns det ett antal fakta som gör det hela sannolikt troligt.
Det skapas inte längre lika många talanger, trots ökad och bättre träning.
Talangproduktionen minskade samtidigt eller i samband med att man införde skolindelningen.
Man har statistik på spelare födda 1993 från när dessa var 6 år till juniorålder. Där syns tydligt att de mest talangfulla spelarna vid tidig ålder var de som fick minst stimulans och hade sämst resultat strax innan juniorålder.
Vaksala, laget som vann MODO-cupen 2008 är ett mycket bra exempel på ett lag där stadens största talanger tillåtits spela tillsammans. Detta med ett lag från en stad där bandy är nummer ett, nämligen Uppsala, ändå vann man Sveriges bästa cup.
Ytterligare en konsekvens av skolindelningen är ett problem som har dykt upp på senare tid. Det har visat sig att de riktigt bra lagen utifrån inte längre vill delta i våra cuper på samma sätt som tidigare. Det visar anmälningarna då få lag blivit anmälda. Detta anses av många bero på att vi inte kan erbjuda tillräckligt bra motstånd.
Om det stämmer är det allvarligt då MODO:s cuper har varit ett viktigt instrument för t ex scouting. Det är bara att ta sig en titt på allstar-teamen i MODO-cupen för att förstå cupens vikt för MODO Hockey.
Sedan kan jag konstatera att det finns ett önskemål i hockeyleden om ett allianslag. När jag lägger örat mot rälsen och lyssnar är det allt fler personer i hockeykretsar som önskar just någon form av allians.
Alfredshems IK eller Ö-viksalliansen?
Jag hoppas inte att det blir så att MODO snor åt sig ÖSK:s, KB:s, Svedjeholmens, Järveds talanger ett år tidigare, som det ryktas om. Det enda man gör då är att slå sönder breddverksamheten.
Ryktet säger att MODO nu kommer att plocka regionens talanger tidigare och göra de till MODO-iter. Samma rykte säger också att anledningen till det är att MODO tjänar mer pengar på att knycka talangerna ett år tidigare.
Om detta stämmer har man nog garanterat bundit ris åt sin egen rygg. Finns det något som ogillas bland småklubbarna så är det när MODO snor talangerna, när man bryter sönder redan existerande lag.
Därför är det en mycket bättre lösning att man skapar ett allianslag som inte är MODO. Exakt vad det laget ska kallas går att fundera över. Allianslaget - plantskolelaget skulle kunna återuppliva det gamla namnet Alfredhems IK. Det viktiga är dock att allianslaget skapas
Inlägg
14 kommentarer:
Viktigt inlägg som borde synas i mångas ögon. De här människorna som gastar om "elitism" tror jag har glömt bort att det är kul att vinna matcher, även när man är barn och det är faktiskt också kul att gemensamt i grupp kämpa för att bli ett bättre lag. Just likgiltighet inför träningsmoment, likgiltighet från ledares sida mot att förbättra individuella färdigheter och så kallad "rättvisa" in absurdum var ju saker som gjorde att man ville sluta, för min del personligen med fotboll. Situationen löstes med att vi fick en gammal a-lagstränare i föreningen, som förbättrade kvaliteten på träningarna, ställde höga krav på vår stjärna och sakta men säkert jobbade på de bristande färdigheterna hos oss andra. Resultatet blev att vi vann vår serie 5-6 år på raken och vår stjärna spelade faktiskt sedan flera år på Superettan-nivå.
Nu finns det ju inte gamla a-lagstränare att slänga in i alla knattelag, men kvaliteten på tränarna tror jag också kan ha en avgörande effekt i talangförädlingen.
Tar man upp idén om ett allianslag så ska det dock självklart vara möjligt att både ta sig upp till det och åka ur det, från säsong-till-säsong. Just kroppslig tillväxt är ju en sak som kan kasta om förutsättningarna från en säsong till den nästa och så kommer ju hormonerna och gör sitt till saken när det gäller träningsvilligheten.
Absolut ett allianslag! Jag har en kusin till barnen som är aktuell för TV-pucken i år och spelar för en av de mindre klubbarna i Ö-vik. En talangfull kille som tyvärr får lida av för lite/ ingen konkurrens i klubblaget samtidigt som han får stå ut med dåligt utbildade tränare och oinspirerade träningar. Det kan inte vara en slump att 10 av 22 spelare som är preliminäruttagna i tv-puckslaget kommer från Modos organisation, speciellt då undgdomslagen i Ö-vik är geografiskt uppdelade! Jag tror att huvudanledningen är helt enkelt är bättre kvalité och bättre resurser i Modolägret än i ex. KB65, Järved eller Svedjeholmen.
När (vid vilken ålder) hade du tänkt dig att detta skulle ske?
Gillar iden, men Det skulle krävas otroligt duktiga ledare på alla positioner för att detta ska lyckas.. Övik är för litet för att bortse från "late bloomers"..
Björn W skriver om vikten av ett öppet lag och det håller jag med om. Så pass mycket att man skall kunna ha möjlighet att ta sig upp/åk ur det "tätare" än säsong/säsong.
Apropå det här med namnet så borde väl allianslaget heta MoDo för att på så sätt få lite gratis, både marknadsförings- och statusmässigt när det gäller Cuper odyl.
Laget från Domsjö/Hörnett kan väl ta det ärorika namnet Alfredshem.
Vilka lag skall det här laget möta då? Är det tänkt att de skall kuska runt på turne?
/NuMo
NuMo: Utan att lägga ord i Hellges mun så tror jag personligen att det viktigaste är just den miljön du tränar hockey i. Att den har ett visst mått av konkurrens i sig och att den sporrar till frivillig träning även utanför den schemalagda tiden. Att man sedan spelar i samma seriesystem som tidigare och vinner matcher med tvåsiffrigt till vardags tror jag inte är något problem (det var ju inte det för exempelvis 78-orna). Dock borde man ju kunna erbjuda en liten morot med någon resa till en internationell cupturnering i Europa eller Kanada för de som är beredda att lägga ner ett sådant engagemang på sin sport.
Öppenheten i allianslaget måste vara "helt öppet". Är det någon som vill slå sig in i laget under säsong bör denna spelare kunna göra det.
Alltså bör det vara tätatare än säsong tillsäsong.
Visst kan det vara så att namnet MoDo kan vara allianslagets namn, men det finns en risk med det, och det är att de mindre klubbarna inte vill släppa spelare till detta lag.
Och visst är det som Salle skriver, att man har mycket gratis i form av status och marknadsmässigt med namnet Modo, men åter igen. Det kan vara vanskligt.
Jag kan också tänka mig, precis som salle skriver, att det lokala Hörnett, Varvet, Domsjö kan få namnet Alfredshem.
Det ska bli intressant att se vad vad man kommer fram till. Sedan är det bara att hoppas att allt är förankrat i alla klubbar.
Just deltagandet i ordinarie seriespel tror jag dock blir svårt om det ska gå att skicka spelare fram och tillbaka mellan klubbarna under säsongerna. Tyvärr tror jag också att man motverkar den här kreativa och positivt stimulerande miljön om man lägger in en komponent där man kan bli nedskickad för en dålig vecka. Hellre då att man ger någon chansen att arbeta sig tillbaka och får ett bra underlag på hur motgångar hanteras av individen.
numo skrev:
"Vilka lag skall det här laget möta då? Är det tänkt att de skall kuska runt på turne?"
Bra fråga. Allianslaget bör framförallt träna tillsammans.
Sen om man tar U10-laget är det naturligt att de deltar i Zäta cup i Timrå, där lag som Djurgården, SDE (Stocksund/Danderyd), Huddinge, Timrå deltar.
Vidare är det också rimligt att de deltar i vår egen Foppa Cup.
När det gäller U11 borde rimligtvis Dahlen cup i Östersund och Niklas Sundström cup vara ett alternativ. (såvida inte den är redan dissad av de bästa lagen)
Ett annat alternativ vore att delta i seriesystemet närmast ovan. 99:or deltar i 98:ornas serie o.s.v.
Men jag är tveksam till att göra allianslaget till ett permanent lag. Järvedsspelaren som är med i allianslaget bör också spela med sina Järvedskompisar i Järved.
Det är dock viktigt att de mindre lagen också deltar i cuper och förståss i seriesystem.
Björn:
Jo, man måste ha känsla, försiktighet och timing. Det är barn vi har att göra med.
Det är därför viktigt att samarbetet fungerar och att man verkligen har diskuterat fram en modell som fungerar.
Intressant och nyttig diskussion men löser man alla problem med ett allianslag? Orsaken till nuvarande "distrikts"-indelning var väl för att jämna ut styrkeförhållandena då det tidigare fanns en tendens att alla ville spela i Modo, vilket i sin tur ledde till att dessa blev för överlägsna på lokal nivå vilket straffade sig när spelarna kom i tonåren och plötsligt var tvungna att börja kämpa. Det var alltså ingen "ideologisk" anledning, typ att det var fult att vinna, utan en praktisk - de lärde sig aldrig att kämpa eftersom de aldrig behövde.
Missväxt i plantskolan, förresten? Är det så? Vad jämför vi med? Visst, kullarna på 50-talet (stommen i SM-laget 1979) var riktigt bra, trots att man 1979 redan hade tappat några av de bästa som Bosse Berglund, Håkan Dahllöf och inte minst Anders Hedberg.
Däremot var 60-talisterna betydligt svagare. Blev någon öviksbo född på 60-talet nånsin proffs? Sen har vi förstås en ny topp på 70-talet medan 80-talisterna var svagare.
Och även om det anses att plantskolan Modo inte är vad den varit har vi ju faktiskt levererat två spelare till NHL bara efter det senaste SM-guldet, Tobias Enström och Victor Hedman. Hur många nya NHL-spelare har kommit från de andra 11 elitserielagen sedan 2007?
Sen är det väl även så att några 80-talister som BORDE vara stommen i dagens Modo inte fått plats eftersom vi en tid på ett kortsiktigt sätt vurmat för hemvändande 70-talister. Jag tänker på spelare som Oscar Hedman, Tobias Viklund och Tommy Enström m fl. De är elitseriespelare i andra lag men platsade inte i Modo.
Plantorna må kanske börja misskötas redan i 10-årsåldern som Hellge är inne på men jag tycker att det uppenbarligen allt större steget från juniorlag till A-lag ett större problem. "Juniorerna är inte tillräckligt bra" heter det, men samtidigt måste man inse att det tar tid att bli elitspelare. Precis som samhället i övrigt är tålamodet alldeles för dåligt. Och om det dessutom finns ovanligt många övervintrande gamlingar som i många fall lever på gamla meriter blir det ännu svårare att ta en plats. Handen på hjärtat, nog hade det varit mer långsiktigt om man på de senaste åren satsat på Viklund och O. Hedman istället för Jonsson och Hedin?
Vad gäller att göra (minst) elitseriespelare av juniorerna kanske ett regelrätt farmarlag på nära håll vore bättre än dagens lite slumpmässiga utpytsande. Borde Modo hjälpa ÖSK eller Järved att nå Allsvenskan? Eller hellre Husum eller KB65? HKH? LN91? Sollefteå? Ett dylikt farmarlag vore användbart även för att rehabilitera skadade spelare.
Hur 90- och 00-talisterna kommer att arta sig vet jag förstås inte, men jag är tveksam till att ett allianslag skulle vara hela lösningen. Det är klart, blir det som ett TV-puck- eller "lands" -lag som redan från 10-årsåldern samlas med jämna mellanrum för träning och/eller cuper kan det kanske ge mer långsiktiga resultat men det känns lite som att balansera på slak lina. Det handlar ju även - liksom idag - på vilka tränare och lagbyggare som finns tillgängliga.
Undrar om någon i ansvarig ställning verkligen analyserat situationen?
Är det missväxt i Modos plantskola?
Är det därför cupanmälningarna minskar? Eller har resten av Sverige kommit ikapp varvid konkurrensen på cup-sidan ökat? Och när ska det hända nåt med Öviks riktiga akilles-häl, nämligen att odla fram toppmålvakter? Handen på hjärtat, där har det dykt upp ungefär en elitseriemålvakt per decennium sen 30-talet - Sture Norberg, Ivar Larsson, Sune Ödling, Peter Holmquist, Thomas Byberg, Göran Arnmark, Fredrik Andersson och Michal Zajkowski.
Många frågor men få svar...
Mikael:
Många frågor blir det…
Allianslag är nog inte hela lösningen, däremot är jag HELT övertygad om att det största problemet är att de största talangerna och de med störst ambition inte får den utbildning som de skulle kunna få. De utvecklas inte lika mycket när de inte får spela med likasinnade.
Skolindelningen var knappast någon politisk yttring när den infördes, utan mer en praktisk handling som strävade, som Mikael sa, att slippa att alla gick till MODO. Man behövde aldrig tjafsa om var spelarna skulle börja spela. Sundskoleeleverna skulle spela i Svedjeholmen. Punkt.
Men jag tror också att det fanns spår av rättvisetänk i denna indelning. Men det är inget fel på rättvisa, tvärt om. Däremot insåg man inte att spetsen gick förlorad på bekostnad av den fina bredden.
Jag menar att man måste lösa både spets och bredd. Därför måste de bästa spela tillsammans, åtminstone emellanåt.
Problemet med att förlora spetsen känns igen från skolan där de talangfulla inte får växa som de borde. Därför anser jag nog ändå att det bitvis är ett ideologiskt problem. Däremot tror jag få ledare skulle våga erkänna, eller kanske t o m inte förstår att det kan vara en ideologiskt fråga.
Men till skillnad från skolan är faktiskt inte ishockey en mänsklig rättighet, trots att många av oss faktiskt tycker så.
Jämförelsen är intressant, den matematiskt talangfulle eller ambitiöse har per definition lika stor rätt att utvecklas som den som har svårt i matte. Men som det många gånger händer i skolan är att den talangfulle får vänta på att de långsammare hinner ikapp, eller som det också brukar vara, de mest talangfulla i t ex matte får hjälpa de svagare eleverna.
Kanske ska det vara så i skolan, vad vet jag, jag tar inte ställning till det här och nu. Däremot kan man vara ganska säker på att om den talangfulle hockeyspelaren får åka och vänta på sina långsammare kompisar kommer han eller hon utvecklas långsammare.
Jag förstår att man inte helt och hållet kan dra parallellen mellan skolan och ishockey, bl a för att skolan är en mänsklig rätt. Däremot finns det uppenbarliga likheter.
Många frågor blir det, som sagt…
Schmack!
http://www.laget.se/husumhockey/40075-nyhetsarkiv-item-1135513.html
Det tycks som att ditt rälslyssnande låg nära vad som skulle komma. Kan vara en bra början det här, tror jag.
Schyrre!
Det är saker på gång.
Generna finns, kulturen finns, viljan finns. Nu är det bara att kultivera plantorna rätt...
Skicka en kommentar