söndag 6 januari 2008

33. Civis Europeus Sum, del 1 (HK Metallurg Magnitogorsk)

I en serie blogginlägg tänkte jag försöka närma mig de deltagande lagen i ECC, men för allmänbildningens skull tar jag även ett Björn Hellbergskt perspektiv på sporten och försöker skärskåda även föreningarna i sig och städerna de kommer från. Med hjälp av Wikipedia, Nationalencyklopedin, eurohockey.net, hockeyarenas.net, rushockey.com och bl.a. Viasats Sports sändningar från den ryska ligan så kan man faktiskt få ihop ett någorlunda källmaterial, även om de spioner som Harald Lückner talade om i inför-match-artikeln på modohockey.se innan bortamatchen mot HV71 förhoppningsvis har rafsat ihop en mer heltäckande hockeymässig kartläggning av MoDos motståndare i Sankt Petersburg.


HK Metallurg Magnitogorsk

Staden

Magnitogorsk ("Magnetbergs-staden") kom till som ett resultat av diktatorn Josef Stalins "femårs-planer" på 1930-talet, tanken var redan från början att ta till vara på de rika tillgångarna av järnmalm med ståltillverkning. Staden var ett jätteprojekt som enligt ursprungstankarna skulle ritas med den amerikanska stålstaden Pittsburgh som förlaga. En annan modell som staden sedan planerades byggas efter var idén om "bandstaden" med minimala reseavstånd mellan bostad och arbete. Tyvärr gick det dock inte riktigt som den inhämtade tyske stadsarkitekten Ernst May tänkt sig, utan resultatet blev att stålverket kom att ta över den vänstra banken av floden Ural, medan bostäderna hamnade i spridda skurar på den högra flodbanken.

Under 70 års tid har nu stålverket spytt ut avgaser över stadens invånare och fortfarande år 2007 räknades staden som en av världens 30 mest nedsmutsade, lämnandes i sitt spår sjukdomar och åkommor som: Cancer, Bronkit och Astma. Det ska dock sägas att stora ansträngningar gjorts för att minska utsläppen, per ton hade de minskat med cirka 60%, "problemet" är bara att stålverket är en succéhistoria och har ökat sin produktion i ton med 39 % under de senaste åren.

Stålverket fick dock legendstatus i Sovjetunionens historia redan under sitt andra decennium, då det producerade nära hälften av allt material till stridsvagnarna och ammunitionen för landets insats i andra världskriget.

Idag har staden cirka 420 000 invånare och med pengar från det privatiserade stålverket kunnat renovera sin järnvägsanslutning och byggt en ny flygplats, vid sidan av den nya ishall som du kan läsa om längre ner. Trots dålig hälsa kan Magnitogorsk-borna förkovra sig på 2 universitet, ett konservatorium och underhålla sig i 3 olika teater-byggnader. Förutom hockeylaget, då.

Föreningen

Gamla klubbmärket
Föreningen HK Metallurg Magnitogorsk är såklart ingen helt ny bekantskap för MoDoiter, då den stod som motståndare i kvartsfinalen av EHL, säsongen 1999-2000. Efter mycket dramatik (vid sidan av Magnus Wernbloms ovilja att flyga med Aeroflot) åkte MoDo ut efter ha förlorat på straffläggning, då de 2 matcherna slutat med varsin seger för respektive lag på hemmais. 4―0 till Metallurg hemma i Magnitogorsk (i den dåvarande arenan med det stiliga namnet "Ivan Romazovs Vinterpalats"), efter att Andrej Sokolov gjort 3 mål. I Direktör Carl Kempes Ispalats, förlåt - "Kempehallen" chockade sedan MoDo i returen, genom att gå fram till 6―1 i början av tredje perioden. Metallurg hyfsade till siffrorna till 6―4 innan slutsignalen gick, med bl.a. 2 mål av den rutinerade stjärnan Alexander Koresjkov. Samme Koresjkov skulle sätta den avgörande straffen som tog laget till Final Four i Lugano, där man också sedan tog slutsegern och blev Europamästare för klubblag år 2000.

Metallurg Magnitogorsk har blivit ryska mästare vid tre tillfällen under de senaste åtta åren (1999, 2001 och 2007) och tillsammans med de 2 europatitlarna 1999 och 2000 gör det föreningen till kanske den framgångsrikaste ryska föreningen och det bästa laget utanför NHL på 2000-talet. Konkurrensen från andra klubbar såsom Lokomotiv Jaroslavl, AK Bars Kazan och Avangard Omsk är dock hård om detta epitet. Jaroslavl tog till exempel 2 raka mästerskap 2002 & 2003 och de därefter följande mästarlagen (Avangard Omsk 2004, Dynamo Moskva 2005 samt AK Bars Kazan 2006) har alla följt upp sina ryska mästerskap med seger i ECC nästföljande säsong.

Framgångarna under det senaste årtiondet till trots är såklart inte Metallurg Magnitogorsk något lag med en rik hockeyhistoria. Visserligen grundades föreningen år 1955, bara 2 decennier efter att staden grundats, men det var först i början av 1990-talet som laget etablerade sig i den högsta serien och den riktiga skjutsen mot statusen som ett av världens bästa ishockeylag har kommit med pengarna från den 59-årige oligarken Viktor Rasjnikov. För 40 år sedan var Rasjnikov en enkel arbetare på golvet i stadens enorma stålverk, men efter en stadigt uppåtgående karriärkurva blev han 1997 hela bolagets VD. Som VD har han både lyft omsättningen med enorma belopp, gjort stora investeringar samt etablerat goda kontakter med president Putin, vilket satt honom i en säker sits i jämförelse med till exempel den fängslade Michail Chodorkovskij och den landsflyktige Boris Beresjovskij. Detta underströks av att Rasjnikov och hans företag gavs ett fribrev i den nationella skatterevision som fällde Chodorkovskij och dennes Yukos Oil.

Pengaflödet in i Metallurg Magnitogorsk kommer rent praktiskt från att Rasjnikov och en grupp kompanjoner äger cirka 99% av aktierna i stålverket som idag är Rysslands största. Ifjol visade sig dessa pengar (förutom det 3:e mästerskapet) i att man, precis som MoDo, kunde lämna sitt gamla hem och flytta in i en nybyggd arena. Metallurg Ice Arena har 7 800 platser och med den kom även en kraftig höjning av publiksnittet från cirka 3 300 till 5 071 över en säsong. Det är därmed inte bara Rasjnikovs pengar som numera rinner in i Metallurg. Rysslands medelklass växer snabbt, får förbättrad köpkraft och den är självklart redo att hälla in pengar i en nationell stolthet som ishockey.

Dagens lag
Alexander Koresjkov är idag 39 år gammal och är såklart inte kvar i det lag som MoDo kommer möta i St Petersburg, dessutom är ju Metallurg Magnitogorsk starkt ihågkommet för Jevgenij Malkin-affären, där man helt sonika (men förgäves) vägrade släppa honom frivilligt till NHL och Pittsburgh Penguins. För övrigt en intressant skörd av slumpen att han gick från stålstad till stålstad.

De stora offensiva stjärnorna i dagens Magnitogorsk utgörs istället av 28-årige tjecken Jan Marek, den 24-årige Alexej Kajgorodov (center och playmaker) och det 21-åriga löftet Nikolaj Kulemin. Ingen av dessa har dock övertygat hittills i år och laget har haft problem med att hitta formen från fjolåret, precis som MoDo. Säsongens utropstecken i Ryssland har istället varit Salavat Julajev från Ufa, vilka först vann Silly Season på knock, för att sedan (i skrivande stund) leda ryska ligan med 14 poängs marginal före Magnitogorsk och SKA St Petersburg.

Er Alfred har sett Metallurg Magnitogorsk spela i ryska ligan vid ett tillfälle i år (förlustmatch borta mot Lokomotiv Jaroslavl) och det var knappast något som såg helt omöjligt ut för MoDo att överkomma, när backlinjen är helt återställd igen. Det vill dock till att effektiviteten är i klass med hur den varit under de senaste elitseriematcherna och att Karols form håller i sig.

Försvaret och målvaktssidan verkar nämligen vara Metallurgs riktigt starka sida, man gjorde tidigare i vinter väsen av sig när man köpte tillbaka sin mästarmålvakt Travis Scott från Kölner Haie, detta för den habila summan €1 miljon. Trots detta har man redan Andrej Mezin med en räddningsprocent på 93,5 hittills under säsongen. På de första 39 matcherna i serien har Metallurg bara släppt in 71 mål, därmed är man bästa laget i ligan med ett snitt på 1,82 mål/match.

En positiv aspekt (för MoDo) är i alla fall den turbulenta miljön som Viktor Rasjnikovs hårda sportsliga krav innebär. Redan för 2 år sedan sparkades den mycket lyckosamme coachen Dave King som varit coach för ett suveränt Metallurg i grundserien men sedan misslyckats i slutspelet. Efterföljaren Fedor Kanareikin tog så ifjol laget till det tredje mästerskapet, men i december var det slut med Rasjnikovs tålamod även för honom. Nu heter tränaren som lever med Rasjnikovs nåd Valerij Postnikov, men knappast mycket längre till om MoDo vinner match nummer ett i Sankt Petersburgs ispalats.

MoDos utan tvekan största tävlingsmatch någonsin, sett till vad priset kan bli i slutändan och hur detta kan lägga ribban för framtida sportsliga prestationer i föreningen.

Tjajbo Paperist Örnsköldsvik...f'låt - MoDo!

1 kommentar:

Björn W sa...

Inlägg nummer 2 i den här serien, då om HC Slovan Bratislava, kommer på onsdag kväll. Sent på kvällen, jag måste se ju på Arsenal och Totteringham samtidigt som jag knappar de sista raderna.